Taxi?

Efter att ha gnällt så fick jag in pengarna på mitt bankgiro/checkkonto några minuter senare. Det skall inte vara nödvändigt att man ska behöva göra det varje månad. Jag skall ta ett snack med J när han är tillbaka på kontoret nästa vecka. Jag har fått nog. Slapp i alla fall sätta eld på hans kontor...

På väg till jobbet kom jag att tänka på en episod som hände för några år sen vid Domkyrkan. Det var en kylig vårkväll och jag och en kompis väntade på att min storebror skulle hämta upp oss. Helt plötsligt glider det förbi en man som i mungipan lite viskande, med brytning och i slutet av ordet gick upp mot falsett yttrade: "Taxi?" Vi sa nej och han försvann mot en grupp längre bort. Inte ens en halv minut senare så upprepades detta... och även en tredje gång. Så är det jämt, även dagtid, inne i stan. I varje hörn står det en svarttaxi men hur illa situationen än var så skulle jag aldrig sätta mig i en "bränd bulle", som jag kallar dom.

Detta med ord är intressant: Bränd bulle - svarttaxi, porslinsbetjänten - toalettstolen. Jag är fenomenal på att finna nya synonymer på saker och ting. Men roligt är det. Undrar hur många som skulle klara av att lösa ett korsord med mig som skapare? ;)

Jag längtar till november när jag och syrran ska till Stockholm och njuta av Billy Idols sångröst och anlete för andra gången i år. Vi stack till Tyskland i början på juni och såg honom i Hamburg, stog längst fram och de två timmarna kändes som tio minuter knappt *haha*.

Dags att återgå till jobbet och sen äta lunch på "Puben" med U.

Veronica - Au Naturelle

Jag skall börja dagens bloggskrivande med att bekräfta att jag har ändrat klockorna. Och den som frågar igen kommer jag att blockera från ICQ och MSN. Jag är hur trött som helst på att få dom där givna kommentarerna och skämten efter att ha skrivit i MSN: "Veronica HAR ändrat klockorna." Ge er.

Lördagen började desto trevligare, utan några irritationsmoment, med att träffa min syster på Centralstationen och handla lite underkläder och nytt smink. Egentligen skulle jag titta efter tröjor och jeans också, men på något vis så var vi inte på humör för att titta på sånt. Vi åt en lätt lunch och fortsatte mellan affärerna. Jag hittade flertalet jättefina BH:ar, men alla var med A, B och C-kupor. Jessica sa att det är mycket underligt att tillverkarna och affärsinköparna inte fixar större storlekar, speciellt med tanke på att bröstförstoringar är så vanliga nu för tiden. Vad vi har för kupa är inte intressant men dom är i alla fall... större än C, och dom är naturliga, inget fuskande här inte.

Efter affärerna stängde vid 17-tiden gick vi till Fröknarna Olssons café (ligger mellan Kungsportsplatsen och Drottningtorget), drack kaffe och tjötade. Om vad? Våra inköp och karlar såklart, fast mest om det sistnämnda. Sen vidare till respektive hem för att packa upp allt, rena julafton där påsarna representerade omslagspappret. På tal om jul, många affärer har redan börjat julpynta... man blir ju mättad och trött på julfirandet innan den ens har börjat! Julmust säljs och snart börjar dom väl sälja semlorna året om också. Traditionerna är inte viktiga längre.

Vill också tacka Dennis igen för det underbara MMS han skickade igår kväll - kommer på fika snart så kanske du kan visa live? Jag tycker jag är värd den... gesten *haha*.

Nu skall jag göra mig iordning och ta vagnen upp till Länsmansgården och besöka N & K =).

Grill-Britt

Det är lördag morgon, jag har varit vaken sen strax innan 07:00. Drömde mycket inatt, allt från den kvällen jag träffade Mr V första gången, till min resa till San Diego 2001 och pappas hjärtoperation tidigare i år. Jag låg och blundade några sekunder och så fort jag hade öppnat ögonen så ser jag båda katterna ligga som små paket tätt intill varandra och råstirra på mig. Gaston börjar spinna som en tok (och det är inte lågt direkt) och Gubben kisade och gäspade.

Har underhållit mig själv med att titta på lägenheter här i stan till min syster som vill flytta från Kungälv. Svindyra och hemska finns det... välj och vraka. Vi ska ut på en shoppingtur idag, jag får låna pengar av henne till måndag när mina fakturor betalas - gör dom inte det så sätter jag eld på J:s kontor *mooohahahaha*

Ni undrar säkerligen över det underbara namnet på min blogg denna dag. Tidigare i veckan lyssnade jag på radio, som alltid när jag är på jobbet, och programmet Christer i P3. Leif Christer själv är inte nöjd med sina namn, ringde upp sin mor och ställde henne mot väggen: Varför hade han fått dessa namn? Han hade döpts efter sin far... När deras samtal var över efterlyste han fler namn som vi lyssnare inte tycker om, eller bara anser är konstiga. Grill-Britt var ett av dom och det fastnade hos mig.

Konstigt ljus det är ute denna morgon, det har gått från grönt - rosaorange till gult. Nu börjar det bli mer normalt i luften. Orden "lagom" och "normalt", det är ord som gör svensken lugn i sinnet. Eller har jag fel?

De senaste dagarna har jag chattat med Micke i Örebro, en kompis till Nina, en kille med härlig humor och glimten i ögat. Härligt med såna människor som kan släppa loss med en gång och inte måste hålla sig till de osynliga reglerna. Ni vet vad jag pratar om där ute *pekar*.

Ska lägga mig en halvtimme till innan jag duschar och gör mig iordning. Kanske ska stretcha också så jag inte skadar mig, tänkte på allt rännande i affärerna *hahaha*.

Fakturor och äppelblom

Det var otroligt svårt att komma upp ur sängen i morse, jag tryckte av larmet på mobilen för "bara fem minuter till". Hörde Herr R, han som bor under mig, hosta och rossla i sitt vanliga crescendo på morgonen, han gick iväg för att hämta Metro. Jag väntade tills han kommit ut genom porten innan jag bar ner min tvätt, och till min förvåning var tvättstugan renare än den varit på länge.

Min storebror tvättade några maskiner förra veckan och glömde kvar lite i torktumlaren. Han ringde mig dan därpå och bad mig gå ner och hämta det. Strumpor och en kökshandduk var det jag hittade på en bänk, men inte de två tröjor han nämnde. Skall man behöva köra den tråkiga stilen med lappar och gnäll? Kanske toppa det hela med den vanliga ramsan: "Städa upp efter dig, din morsa bor inte här!" Sjukt är vad det är, inte fan skulle jag vilja ha på mig andras kläder, och definitivt inte sno från andras kvarglömda tvätthögar.

Jag bodde i omgångar hos min syster i Kungälv, första gången när vi flyttat hemifrån och jag kom hem igen från Värnamo (där jag pluggade en termin). Hon bor i ett större hyreshus och där kunde man höra ibland att några blivit av med underkläder från torkrummen. Behöver jag verkligen yttra min mening om detta? Tänkte väl det...

Väntar på att få mina fakturor betalda så jag kan ta ut min lön. Varje månad får jag ringa min kund och säga ifrån, det skall inte behövas. Nästa gång kanske han får en räntefaktura retroaktivt. Vi pratade om betalningen i måndags och då skulle han betala den som igår. Jag har bankgiro, men han sätter alltid pengarna direkt på checkkontonumret så det går fortare.

*3 minuter och 31 sekunder senare*
Har pratat med J om betalningen och hans "ambition är att betala den så du har pengarna idag, annars har du pengarna på måndag som senast". Härligt, jag som hade tänkt gå ut på after work ikväll och shoppa i helgen. Det visar sig hur det blir, men jag förstår inte hur han bär sig åt egentligen. Han kanske inte har insett att man kan sätta en överföring mellan kontona flera dagar i förväg. Jag ska fanimej påpeka det när vi ses nästa gång.

Dags att ranta ner till tvättstugan igen, korka upp sköljmedelsflaskan och dra ett djupt andetag, drömma mig bort till en stor blommande äng där jag och min älskade springer i slow motion mot varandra med armarna utsträckta *hehe*. Nej, snarare till en trädgård med fruktträd, ungar som kutar omkring och bullkalas. Romantisk är jag, men även realist - jag bara undrar var äppelträden är.

"Tomtebodas centralstation"

Jag var tvungen att citera L som kallade min kund/företaget för just "Tomtebodas centralstation". I ett mail till honom tidigare idag berättade jag om min irritation över min kund och deras sätt att hantera saker och ting. Servern är på plats idag, men vi kan inte använda den... visst låter det som en underbar början? Surfa kan vi göra (och det klagar jag inte på), men vi har inga skrivrättigheter på diskarna i servern, alltså kan vi inte jobba med och uppdatera de filer vi använder, inte ens spara på våra datorer. Känns som om man sitter av tiden bara... En och en halv timme till sen är det hemgång för min del.

Ringde C som ansvarar för datorerna och nätverket här, men eftersom han jobbar heltid, och har datadelen på sidan av, kan han inte göra något förrän ikväll när han är hemma. Skönt är det i alla fall att jag inte jobbar här på fredagar. Jag ska köra rekreationshelg innan problemen verkligen hopar sig till på måndag. Men det får jag ta tag i då.

Imorgon fyller mitt X, Mr V, år och på lördag är det min lillebrors tur. Och varje gång Henrik, lillbrorsan, fyller så känner jag mig jättegammal. Jag kommer ju ihåg så väl när han var liten, tjock och rultig med blonda korkskruvslockar - nu är han lång, smal med kortklippt mörkt hår. Det ska bli kul att träffa honom igen, det var ett tag sen nu =).

Fick ett mail igår angående vad jag skrivit om Outsiders. "Dumdryg och inskräkt" var domen. Som jag skrev så säger jag bara min åsikt och överlåter till var och en, däribland den killen som pratade om att Jesus var utomjording, att tycka och tro vad dom vill. Jag hindrar dom inte. Men om du, som mailade, missade den poängen med det hela så ska du inte läsa folks bloggar, och speciellt inte min.

Kvällen kommer att vara fylld av rolig aktivitet i form av städning. Jag gillar att städa och ha ordning omkring mig, även om jag har dagar då jag bara ignorerar allt. På med musik, sätta upp håret, hälla upp en drink och sen valsa omkring med dammtrasa och möbelpolish, dammsugaren, golvmoppen... Min vana trogen kommer jag säkerligen ha lite quality time med katterna - det vill säga kloklippning och borstning följt av lek och lite räkor.

Morgondagen börjar vid 07.00 i tvättstugans starka lampsken och lukten av äppelblom från sköljmedlet. Sen upp till lägenheten igen och förbereda något gott till lunch. Jag har ingen som helst aning om vad för tillfället...

Dags att hugga tag i jobbet och försöka göra något mellan gäspningarna ;).

Privilegium

Outsiders. Någon mer än jag som såg programmet på Kanal 5 igår? Folk får självklart tycka och tro vad dom vill, men åsikten att Jesus var utomjording, bland annat, var lite väl ut i det blå. Man blir förvånad hur vissa hjärnor fungerar… logiken syftar jag på. Men som sagt, det jag skriver i min blogg är mina åsikter. Individens privilegium.

Hösten är definitivt kommen. Det är kallt, det regnar och blåser. Min syster skickade ett SMS igår morse:

"Vad har människan emot naturen när man envetet använder lövblåsare?”

Visst kan man undra när man ser dessa män och kvinnor som uttråkat går och blåser bort löv från gräsmattor, för att sekunden efter ha ett ogjort arbete när vinden åter gör en tur över nämnda gräsplätt.

Vid det här laget borde mänskligheten lärt sig att vi inte kan råda över naturkrafterna. Orkanen Wilma över USA, och alla hennes företrädare, samt tsunamin i Asien är några exempel. Vi borde kanske anpassa oss mer efter naturen? Vi exploaterar och förstör de naturresurser som finns kvar, det är inte utan att man funderar på hur världen kommer att se ut om 100-200 år när våra kommande generationer trampar på jorden. I slutänden kan man inte bara ha nuet i tankarna.

Denna vecka blir inte lätt. Min halvtidskund har lämnat in servern på service, så vi kommer inte (i rimlighetens namn) åt alla filer och program som, i alla fall jag, dagligen använder. Internet har vi inte heller så man känner sig lätt isolerad. Skriva ut är ett annat aber, allt får man skriva för hand, som fakturaunderlagen och annat. På torsdag hoppas jag dock att allt fungerar igen.

Jag stod och lyssnade på Billy Idol på spårvagnen när jag skulle hem igår och precis mellan två låtar går det på två killar på Backaplan [Hisingen]. Den ene, vars mun konstant var öppen, stannar vid chaufförens bås och frågar:
”Går du till Friskväderstorget?” En sekunds tystnad följde. ”Är det sant? Oh shit…”

Precis när jag ska gå av på nästa hållplats står en karl vid dörrarna, tittar på mig uppifrån och ner, vänder ryggen till alla andra och börjar fladdra med tungan! Jag hade högklackade stövlar, så när vagnen bromsade in såg jag till att klacken hamnade rätt på hans fot. Jag bad inte om ursäkt, jag bara höjde ett ögonbryn, flinade och gick av. Jävla typ.

Min syster jobbar i butik, och har högklackat varje dag och ibland kjol. Uppenbarligen har hennes (kvinnliga) chef och arbetskamrater retat sig på detta för hon har fått höra:
”Du får inte ha klackar på jobbet…”
”Du borde byta till arbetsskor utanför.”
”Kjolen är för kort…”
Dom verkar ha problem med att hon kan hantera klackar högre än golvnivå och har klädsmak över huvud taget. Själva ser dom ut som gamla nuckor med fotriktiga skor.

Efter att ha lämnat paraply och annat onödigt hemma begav jag mig till affären. Knappt några köer och allt var frid och fröjd. En stund. Jag gick i mina egna tankar och försökte komma på vad det var jag behövde, tog ett paket mjölk och hör plötsligt alldeles bakom mig hur glas krossas. En kärring hade ett ordentligt raseriutbrott och började kasta syltburkar efter sin man! Det var en syn att skåda... Käften small och hon jagade sin karl genom affären i flera minuter.

Jag ska laga chili con carne till middag och måste städa upp lite... kanske ska kolla efter tvättid också...

Livet är som en bumerang...

... allt kommer åter, förr eller senare. Nåt som återkommer varje vecka är i regel den dag då man åstadkommer minst på. Jag pratar om söndagen. Söndagsdöden. Jag kom upp ur sängen precis klockan 12.00 idag och jag behöver sova mer, min envisa hosta håller mig vaken större delen av nätterna, vilket resulterar i att jag sover halvsittandes, och det blir jag inte utvilad av.

S ringde mig precis (på mobilen som jag fick leta efter) för att höra om jag ville ta en promenad med henne och hennes två barn (A 2,5 år och O snart 2 månader), men det blir nog fika ikväll istället, så kan jag passa på att leka A trött så S får vila lite från hennes vildhet. Jag har lovat Nina att hjälpa henne slipa, spackla och måla i deras barnrum också :). Mitt problem är att det tar ett bra tag innan jag verkligen vaknar.

Jag har Bredbandsbolaget - för både Internet och fast telefoni - och nu har jag ingen kopplingston när jag ska ringa. Irriterande! Det var så här i "början" när jag uppgraderade nätet och valde fast telefoni. Det varade i 5 veckor och min mobilräkning var skyhög. Jag fick kompensation när jag ringde och klagade förvisso, men det skall inte gå till på det sättet. Fem dagar hade jag kunnat stå ut med, men inte över en månad.

Igår ringde en kille vid namn Stefan från Jämtland när jag satt och jobbade. Han ringer en gång om året och säger: "Hej," med lika underbar inlevelse som en självmordshoppare halvvägs ner mot sitt öde. Nåja, han säger väl inte hej när han väl hoppat utan skriker antagligen, men ni kan tänka er hur jag blir när man får höra den domedagsrösten i örat.
" Hej..."
"Hej själv. Jag har inte tid att prata just nu för jag sitter och jobbar."
"Oj, vad ovanligt," suckade han djupt. "Du gör ju inte annat."
"Kanske beror på att du ringer alltid när jag gör just det. Men jag måste koncentrera mig på d..."
"Min farsa har dött och hans sambo vill inte att... " Och så höll han en harang som varade i tio-femton minuter kallt. När jag försökte avbryta så

1. han hörde mig inte, för han andades knappt mellan orden
2. han valde att ignorera mig.

Egentligen borde jag lagt på för att visa min ståndpunkt. Var jag upptagen så var jag. Så här gör han alltid, pratar på om sig själv och sina tråkigheter - missförstå mig inte, jag önskar han inget ont och det är jättetråkigt att hans far har dött och så vidare. Det jag inte orkar med är att jag får sitta och lyssna på allting som en jävla hobbypsykolog. [Ska jag skicka faktura?]

Ett problem jag har är att jag lever mig in så väl i andras tråkigheter att jag blir lika deppig. Det är inte lätt att vara en känslomänniska och absolut inte lätt att prata med så deppiga personer när man vanligtvis är glad och har lätt till skrattet. Jag lyssnar väldigt gärna på mina vänner som står mig nära, det är ju bland annat det som gör en till just en vän. Jag skulle aldrig få för mig att ringa någon bara för att få gnälla, och detta knappt utan att fråga hur den andra mår.

Och att han inte har någon förståelse för att jag faktiskt jobbar, oavsett vilken dag eller tid det är, irriterar mig lika mycket som en envis klåda. Får jag ett uppdrag av en kund så är det bara att kasta sig över det. Ringer jag någon som säger att dom är upptagna så får man höras en annan dag, men nej då, han ville ha en full rapport om vad det var jag jobbade på (så fort han pratat av sig och äntligen insåg att jag faktiskt var upptagen):
"Men det kan du väl göra imorgon?"
"Nej, jag har lovat att han ska ha filen om tio minuter."
"Varför just tio minuter?"
"För att då är klockan 18.00."
Som min kompis A och andra kallar såna personer: Energivampyrer. Man blir verkligen helt matt och trött efteråt. Och varför står jag ut med att vara vänlig och förklarar allt? Inte nästa gång... Det blir ett kallt "lycka till" för jag orkar inte mer. Sorry grabben.

Dags för lite brunch i form av pannkakor med hallonsylt och glo på en DVD.

Fnissande språkmarodörer

Nyss hemkommen från innerstan och nu sitter jag här igen för att skriva av mig lite. Jag tog spårvagnen från Vågmästareplatsen till Valand. Vid Lilla Bommen kliver det på ett fyllo som självklart sätter sig bredvid mig. Han stinker av obskyra lukter, tittar på mig och ler. Brunsvarta tänder - uppenbarligen av för lite tandborstning och för mycket snusande - hostar till och börjar ta på mitt hår.
"Åhh, sicke vajjert hår frökna har. Ja kommer änna ihåg den bruttan jag sprang efter [oj, vad många år sen det måste ha varit] å hon hade änna sånt häringa hår. Du... du vet, kvinns ska liksom ha sånt häringa hår. Det får karlarna på fall vet la du." Och så gnäggade han nöjt.

Själv mådde jag illa och ville helst hem och tvätta håret. Och är det något jag instinktivt vet så är det att inte svara för då blir allt än värre. Även om jag tittade ut genom fönstret så kände jag hans andedräkt lika väl som om han hade munnen intill min näsa. Urk. Jag rackar inte ner på alkoholister eller uteliggare här, men när dom kommer så inpå och börjar talla på en får jag nog. Jag reste mig upp och gick av vagnen på Brunnsparken och tog nästa vagn istället. Odören satt fast i näsan länge efteråt.

Jag och min syster mötte upp några kompisar på Café TinTin på Engelbrektsgatan [deras kycklingmacka/-baguett är en favorit]. När jag sitter vid bordet och de andra står vid kassan, eller är på toaletten, hör jag en kille vid ett annat bord prata med en tjej. Det reagerade jag inte på, dock ljudet han ger ifrån sig! Han stötte ut luft genom näsborrarna och fnittrade liksom. Det fick mig att tänka på en osäker liten småpojke. Herregud människa, skratta ordentligt istället. Inte lika hysteriskt som jag kanske gör ibland, som gapskrattar så hjärtligt så det ekar, men sånt där tål jag inte när man stänger inne skrattet. Usch, fnissande tål jag inte och allra minst från en karl!

Efter en stund kommer det in en tjej i 18-20-årsåldern i det inre rummet där vi satt. Ett glas cola i ena handen, bestick och handväska i den andra. Hennes blick var tom och död. Munnen gick som attan när hon tuggade tuggummi med öppen mun! Fan, det är värre än fnissande! Hennes kompisar kom en stund senare och höll låda så det ekade över hela caféet. Dom misshandlade det svenska språket totalt. Nog för att jag använder slang i viss mån kanske, men det här är ju förfärligt.

På tal om det här med "missljud" - som smackande med öppen mun, både när det gäller mat och tuggummi - så kan jag sitta och reta mig på allt prasslande och pratande i biosalongerna. Får jag fråga varför i herrans namn man går på bio med någon och sitter och förklarar handlingen högt för den andre?
"Jo, du ser den mannen där, han är ute efter den killen med skägg för att han..."
Men hallå, hyr filmen när den kommer ut och förklara i soffan istället, vi andra som sitter på bion hänger med all sannolikhet med i handlingen!

Och godiset, kan dom inte börja sälja godis utan prasslande påsar och omslag? Det var en gång jag och en kompis gick på bio: Vi råkade ut för

• prasslande påsar precis bakom som höll på heeela filmen igenom. Hur mycket hade dom med sig egentligen?
• en kille som satt och pratade om filmen och vad han skulle göra efter filmen.
• samma kille körde upp knäna i mitt ryggstöd, nog för att det var en biljakt på filmduken och jag fick hjälp att följa med i kurvorna, men jag fick nog.

Jag reste mig, vände mig om, tog påsen och sa ifrån honom att hålla käft och hålla fötterna på golvet. Folk runtom småskrattade och sa "bravo". Det var helt knäpptyst resten av filmen. Man får ju faktiskt tänka på att man inte är själv i hela salongen. Så tänk på detta och tag lärdom.

Kom plötsligt ihåg att en kille från Jämtland som jag tjötar med ibland sa att jag använder för mycket slang. Det gör jag knappast, men jag pratar nog en del dialekt kanske. Han förstod inte skillnaden förrän jag förklarade. Vet inte gemene man skillnaden mellan dessa?!

Herr R var uppe tidigare och jag fick skrivit hans brev på engelska som han ska skicka till Skottland. Han var så tacksam så den gamla mannen både bockade och skrapade på sin väg ut genom dörren.
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om språk, marodör, vågmästareplatsen, lilla bommen, a-lagare, alkoholister, göteborska, brunnsparken, tintin, engelbrektsgatan, kyckling, fniss, tuggummi, tugga med öppen mun, fika, missljud, bio, jämtland, slang, dialekt, hostas, skottland, engelska, vettikett och annat intressant

Syrgas hitåt!

De senaste dagarna har jag lagt mig väldigt tidigt på kvällarna. Det har varit körigt på jobbet och på måndag blir det definitivt inte roligare, då står vi utan server, vilket i sin tur betyder att jag inte kommer åt flera program eller dokument jag jobbar med dagligen. Så jag får göra annat (och nog finns det att göra), och ta igen allt datorarbete på tisdag... ve och fasa.

Min granne under mig, Herr R, är 87 år gammal och älskar gamla filmer från tidigt 1900-tal, speciellt Al Jolson. Han får låna filmer från en gammal bekant i Skottland som skickar hit dom på posten och så kopierar jag dom. Herr R är livrädd att han ska störa eller stöta sig över huvud taget med någon, men det gör mig inget alls om han sitter här en stund och pratar lite medans jag kopierar filmerna, det tar ingen tid egentligen.

Imorse blev jag väckt av att han ringde på och ropade ett ynkligt: "Hallå?" i brevlådan. Jag märkte att det var han för han hostade och rosslade (på sitt karaktäristiska vis) när han var på väg ner till sig igen. När jag hade vaknat till liv så gick jag ner (jag är inte känd för att vara morgonpigg alla gånger). Han gav mig blommor som tack =). Jag hade lovat att skriva ett brev på engelska åt honom så jag fick speciella brevpapper där det står "International Al Jolson Society" på med en fin bild av skådisen, detta skall göras under eftermiddagen, men först ska jag se till att städa upp här hemma.

Som den papper- och pennoman jag är så ligger det alltid sånt på alla bord, tillsammans med böcker. Jag kan leva med att det är rörigt en dag eller max två, men sen måste det bort, jag blir stressad av oredan. Fast jag måste erkänna att skrivbordet mer eller mindre alltid är belarmat med ovan beskrivna ting (för tillfället inte några mängder), men här jobbar jag som mest och vet precis var allting finns.

Fru B (som bor snett nedanför mig och bredvid Herr R) stod förresten och pratade med Herr R när jag kom ner - hon är 88 år, har en katt, och lägenheten är en stinkbomb. Det räcker att hon öppnar en liten ynklig glipa i dörren så ligger det en hemsk odör i hela svalen/trapphuset resten av dagen. Jag skall inte vara 'elak' men det är inte bara på grund av katten det luktar så... Men hon använder inte kattsand utan vanliga tidningar. Grannen A-M, som bor ovanpå Fru B och intill mig, hade varit inne hos Fru B för att hjälpa henne med något när hon får se Fru B knöka ner tidningen i toalettstolen, spola i omgångar och veva med handen i för att lösa upp pappret!! A-M blev arg och sa till henne på skarpen. Jag hade gett Fru B kattsand som mina katter ratade (för stenen var för stor), så Fru B försökte med en annan vändning - använde kattsanden (efter ett halvår) och kastade ut den i rabatterna nedanför sin balkong på baksidan - sen låtsas man som att det är någon annan som gjort det - alltså jag.

Denna gamla dam har även en benägenhet att slänga ut bröd i rabatterna och gräsmattorna runt huset, trots att både vi som bor här och hyresvärden själv sagt till henne att inte göra detta. Det drar till sig råttor och folk blir anfallna av fåglar. Vi har ett soprum (egentligen ett litet hus för sig) vid ena gaveln av vårt hus, i andra änden finns ett litet hus där en äldre man har en permobilparkering bland annat - där har Fru B börjat ställa sina sopor (vilka sen Herr R smyger efter och plockar upp).

Under ROT-renoveringen tidigare i år var alla utan toaletter och rinnande vatten, men det fanns att tillgå dusch och en toalett nere i källaren. För min del bara fyra halvtrappor och in genom en dörr, Fru B har två, men hon kastade ut sitt piss genom köksfönstret. Spåren finns att beskåda än i dag under hennes fönster där det har frätt bort och förstört färgen.

Men det som är värst av allt det här är faktiskt lukten... förlåt, stanken, för det är just vad det är. Jag var hos henne innan renoveringen och skulle se efter hennes katt i två dagar när hon åkte iväg till Norge. Jag skulle behövt en gasmark OCH gärna en sån salva under näsan som obducenter använder. Smuts var ingrodd precis överallt, och hon må förlåta men jag tog inte av mig skorna och undvek faktiskt att gå emot något. Kattstackarn är spinkig och ser inte frisk ut, det enda man ser är två stora ögon som tittar bedjande på en. Jag gav honom mat och bytte i lådan, klappade han några gånger men sen var jag tvungen att rusa ut. Jag fick gå ut och andas lite frisk luft, jag mådde så illa och kände mig nästan svimfärdig. Vedervärdigt. Och så kommer jag upp till mig som har två katter och känner ingenting. Jag tog en dusch i hett vatten och skrubbade mig röd. Av er som läser detta och vet hurdan hon är förstår mig till fullo, men ni andra kanske tror jag överdriver. Det är upp till er, men jag levererar bara fakta, inte fiction. Fru B skulle behöva bo på ett hem, mest för sin egen skull.
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om syrgas, dator, nätverk, hostas, skottland, al jolson, film, el stinka, el stinko, odör, rot-renovering, badrum, kök, avlopp, stank, fiction och annat intressant

60-öres-jägaren

Ännu en lång dag med krånglande nätverk och mycket att göra. Lunchen var städad och trevlig på en japansk restaurang [Koto].

När jag skulle hem missade jag min spårvagn med 2 sekunder, föraren såg att man kom lubbandes men stängde dörrarna och körde ändå. Idiot. Fick byta 4 gånger(!) vilket jag aldrig behöver göra annars. Antingen tar jag vagn 10 som går raka vägen mellan hemmet och jobbet, eller också 7:an och byter på, till exempel, Kungsportsplatsen där både vagn 5 och 10 går förbi. Men på grund av diverse orsaker var vi då tvugna att byta i omgångar. Hem kom jag i alla fall.

Gick målmedvetet in på Willy:s, tog mjölk, kattmat och kattsand och ställde mig i kön. Det finns snabba kassor, och det finns långsamma. Gissa vilken jag hamnade i. Först gick det smidigt, lugnt och skönt och jag hörde kassörskan hälsa och rabbla siffror i omgångar. Själv stod jag och tryckte på mobilen och hade SMS-samtal med min syster. Plötsligt hör jag en kärring framme vid kassan gnälla om att hon hade faktiskt tre pantkvitton, varvid kassörskan svarade att hon bara fick två, att hon alltid var noga med att dubbelkolla antalet. Samma ord flög fram och tillbaka i flera minuter. Kärringen blev bara mer och mer högljudd.
Det visade sig att hon hade haft ett tredje kvitto på 60 öre. Efter många om och men gick hon in i butiken för att titta på golvet och försöka hitta nån personal som kunde hjälpa henne. Är det värt allt det tjafset för 60 öre? Jag tror inte hennes personliga ekonomi går åt skogen för det. Hoppas jag i alla fall.

Ordet kärring tycker många låter tyket (uppkäftigt), men jag använder ordet istället för "dam". Om det inte är någon av det kvinnliga könet som går mig emot. Min farsa brukar hänvisa till morsan som käringa/kärringa. Vissa som hör detta rycker antingen till eller reagerar inte alls. Jag ser inte det ordet som något fult, därför använder jag det flitigt själv när jag pratar om damer/kvinnor.
[Ordet käring anses även vara ett annat ord för 'käresta'.]

Fick precis höra att jag är seg med att svara på MSN. Jag står som "Inte vid datorn" och ändå är folk jättesura ibland för att jag aldrig svarar när dom skriver. Jag har fått höra att det är ingen idé att jag använder MSN eller ICQ för jag använder dom ju aldrig. Jo, det gör jag, men jag svarar när jag har tid och lust, liksom alla andra. Jag har även märkt många gånger att folk:

• hälsar och går offline med en gång. Detta gör att jag inte kan svara, men ändå får man höra att man ignorerar deras meddelanden. ICQ är bättre för där kan man ju skicka offline-meddelanden.
• frågar "är du sjuk?" (som exempel) när jag har skrivit till den texten efter mitt namn. Alltså kommenterar det uppenbara.

Det här med att man befinner sig online tycks många ta som att man är ute efter sex och/eller ett förhållande. Jag kan klargöra med en gång att jag gör inte det.
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om öre, jägare, nätverk, lunch, japansk mat, koto, spårvagn, kungsportsplatsen, willys, kö, sms, ekonomi, msn, icq, online, chat, vettikett och annat intressant

Lunchkreatur

Jag var tidigt på jobbet idag. En hel kvart. Och så har jag jobbat över också. Hela 40 minuter. Det har varit, och är fortfarande, mycket att göra - alla möjliga slags kontorsgöromål, däribland diska (eftersom karlarna på det stället uppenbarligen har svårigheter med att förstå hur en diskborste fungerar)... Jag är jättetrött nu, funderar på att ta ett fotbad, sen sjuda i badkaret med ansiktsmask.

Jag gick med U och hans fru L till en kinakrog vid Avenyn. Lunchbuffé, mycket folk. Jag noterade följande:

• De som beställde mat från menyn, så kallad á la carte, åt städat och lugnt.
  
• De som åt från buffén kastade i sig maten, slafsade ordentligt, och tog rågade tallrikar, så dom knappt kunde manövrera varken besticken eller maten på tallriken utan att något rann utanför.

För er som äter buffé, likt de ovan beskrivna matgästerna:
Ni får lov att hämta hur många gånger som helst, och det går inte på tid heller. För att bryta ner det ytterligare:

1. Tag en lagom portion mat, ät lugnt och sansat, tugga ordentligt med stängd mun. Prata inte med mat i munnen.
   
2. Om det finns mat kvar runt munnen, torka av med servett.
   Får kryddorna din näsa att rinna? Snyt dig, men diskret.
   
3. Upprepa punkt 1 tills du är mätt och nöjd.
   
4. Upprepa punkt 2 vid behov.
   
   Välkommen åter.

Med tanke på vad jag nu har radat upp så kan ni tänka er min upplevelse vid lunchen. Vuxna människor borde ha mer vett än att bete sig som kreatur.

Ikväll kommer CSI, ett av mina få favoritprogram som jag stenhårt följer varje vecka, det är bara synd att säsongerna inte varar i fler veckor. Dags för fotbad och läsa lite om arkeologi =).
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om lunch, kreatur, övertid, kinamat, avenyn, lunchbuffé, a la carte, vettikett, upplevelse och annat intressant

Véronique - på franska

Nu är jag på språng in till stan för att möta min syster. Vi ska vidare och fixa våra naglar så dom blir fina igen, i ett års tid har vi haft "fransk manikyr/franska naglar" och vi kan inte vara utan det. Naglarna och fingrarna innan har ju sett hemska ut i jämförelse, och hela intrycket påverkas faktiskt av händerna. Vissa håller säkert inte med, men det är ett vedertaget faktum. Basta.

Jag tittade inte på Sagan om Ringen igår, håller mig till mina extended som står i hyllan. Jag satt istället och uppdaterade hemsidor, däribland min fars. Han skriver en hel del om sina jaktminnen genom åren. Han är en aldrig sinande källa och jag bara väntar på fortsättningen =).

Dags för mig att bege mig ut i ännu en strålande höstdag, och trädet neråt gatan gnistrar i ljuvliga färger!
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om veronique, franska, göteborg, fransk manikyr, sagan om ringen, höst, vettikett och annat intressant

Favorisering?

Favoriserar vi kanske reklaminslag omedvetet? Ikväll visas Sagan om Ringen på TV4, och jag slår vad om att många som ändå har filmen i bokhyllan ser på den som avbryts med jämna mellanrum av reklam.

Hur kommer du göra?
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om favorisera, reklam, sagan om ringen, tv4, reklamavbrott, vettikett och annat intressant

Som tjejerna i schampooreklamerna

Det är en underbar höstdag med alla dessa löv som lyser i olika färger! Jag tog en kortare promenad tidigare, hade gärna gått längre men jag fick en hostattack som inte ville ge med sig och gjorde mig helt matt i kroppen, det var bara att vända hem igen på vingliga ben. Det känns att jag inte är riktigt bra än, febern har åter stigit i graderna.

Jag har tvättstugan nu och det är väl inte det roligaste på en lördagkväll att ägna sig åt kan tyckas, men det är välbehövligt. Tidigare i år har vi fått nya kök och badrum i huset i samband med ROT-renovering, och även renoverade tvättstugor. Inte nog med det, vi har riktiga tvättlås när vi bokar tider, innan skrev vi i vilka tider vi ville ha på en almanacka som var uppsatt i källaren (den sorten som man har under fliken på skrivbordsunderläggen).

Vår före detta vicevärd/vaktmästare, Herr D, är nu fyllda 80 år och gick i pension i somras, han sa till mig på skarpen en gång när vi möttes ute att jag "tvättar för många timmar i månaden". "Man får bara tvätta 12 timmar i månaden, men du har tvättat mer än så!" Jag replikerade med att många timmar av dom jag har skrivit upp är ren torktid eftersom torkrummet inte är tillräckligt bra. Nu kan vi tvätta så ofta vi kan, är det ledigt så är det.

Herr D är flörtig och ovanligt vänlig mot damerna i de här två husen. Han ger mig alltid komplimanger om mitt långa hår "som gnistrar så vackert i solen... jag tänker alltid på dig och ditt hår när jag ser tjejerna i reklamfilmerna". Förra året frågade han, så fort han fick syn på mig, om jag hade vårkänslor än, i så fall kunde jag bara ringa så skulle han dyka upp - detta började i januari månad. Ett tag senare ringde jag honom för det var något jag behövde hjälp med här hemma. Jag öppnade dörren när jag hörde hans karakteristiska träskoklamp i svalen [eller trapphuset om ni så vill] och det första jag såg när han kom uppför trappan var hans kritvita hår som stod som en gloria om hans väldigt solbrända skalp och panna. "Oj, vad solbränd du har blivit," kom det spontant. När han kom upp på avsatsen lade han handen på räcket och ler, samtidigt som en kraftig odör av piptobak kom emot mig. "Tycker du jag är sexig?" Vad svarar man på det egentligen?

År 2002, året efter jag hade flyttat in, skulle utsidan av husen renoveras; ommålning, nya tak, nya balkonger... Byggnadsställningar sattes upp och flera gånger kunde jag se honom spankulera, lika nonchalant som vanligt, med pipa i mungipan, fram och åter på de olika nivåerna. Detta hände som mest på helgerna, han ville ha full koll på vad som hände med "hans" hus, och säkert i lägenheterna också... Han var/är en riktig skvallertant, så han kanske letade efter nytt stoff. Jag hade nerdraget jämt när jag var hemma, det var säkert en pina för honom *haha*.
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om schampoo, reklam, vettikett, höst, rot-renovering, badrum, tvättstuga, pensionär, flört, byggnadsställning, piptobak och annat intressant

Back in da game

Det tog emot att gå upp i morse, men jag kom iväg till jobbet som det var tänkt. Bättre att göra lite nytta än att sitta här hemma. Jag hade tagit på mig ordentligt med kläder, till och med en varmare halsduk, jag struntar i om jag såg för påklädd ut, för jag har ingen lust att bli sämre.

På väg till spårvagnen fick jag se en riktig kuf, iklädd en lång beige trenchcoat med skärpet fladdrandes i vinden, en mössa nerdragen så långt ner att dom dolde både ögonbryn och halva ögonlocken, händerna i fickorna på kappan och axlarna omslöt öronen. När han vände sig mot mig när jag skulle passera väntade jag mig nästan att han skulle blotta sig, eller ha klockor och annat till försäljning. Han drog fram en broschyr och började gå bredvid mig. Med en pipig röst, som gjorde att jag av ren förvåning stannade till mitt i ett steg i några sekunder, förklarade han att Gud har börjat slå ner på mänskligheten. Endast ett fåtal förunnat skulle klara sig undan Hans, o' denne store Herres, vrede.

Jag sa lugnt att jag inte var intresserad. - Jag tror inte på någon Gud, jag tror på mig själv.
- Åh, är det en häääädare jag har framför mig?! Hans ögon började glöda än mer fanatiskt och han började predika, viftandes med broschyren framför sig likt ett rökelsekar. Jag bara väntade mig att han skulle slita fram ett kors också. Det som räddade mig var spårvagnen. Hade jag slängt mig ner på knä och bett honom att rädda denna vilsna själ, då hade han nog tystnat - i en millisekund, för att sedan låta halleluja och amen eka över hela Hisingen.

Det var underbart att komma på spårvagnen, och som alltid förundras jag över folks vett. Om folk ska gå av på en hållplats så kan väl de nya resenärerna vänta tills dessa stigit av? Inte då. Här springer dom rakt på och bryr sig bara om sig själva. Underlig värld man lever i. På hemvägen fick vi byta spårvagn på Brunnsparken på grund av att någon/några hade klottrat ner vagnen på utsidan. Vad skall det gå ut på? Skaffa papper och kritor och lek av er ordentligt istället.

Mitt X skulle kommit hit idag, men jag var väl inte hemma tidigt nog på eftermiddagen, så vi får ses en annan dag. Imorgon kanske? Ikväll ska jag städa lite lätt, passa på när jag har lite krafter i kroppen, men först lite mat, jag har inte ätit något på hela dan, har inte varit hungrig, mest mått illa sen igår kväll...
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om arbete, spårvagn, kuf, blottare, gud, guds vrede, religion, hädare, fanatisk, kors, hisingen, amen, vettikett, brunnsparken, klottra, middag, fika och annat intressant

Back to our Roots

Jag har precis chattat lite på Root för första gången på... evigheter. SNOWMAN, blomstertösen, Mimmsen, MrQ var närvarande. Vore roligt om vi kunde befolka stället igen och återuppta kontakten med alla som brukade hänga där =).

Ringde till min kund tidigare och sa att jag jobbar imorgon vilket gladde honom något oerhört. Jag skall göra det viktigaste i alla fall, sen får vi se vad orken räcker till, för helt frisk är jag inte än. Men jag klarar inte av att hasa omkring här hemma längre, det blir man inte piggare av i längden.

Hörde min granne A-M gå ut förrut och jag slet upp dörren och frågade om hon skulle till affären, det skulle hon inte, men hon erbjöd sig att köpa vad jag behöver ändå (kattmat och mineralvatten). Det är bra att man kan ställa upp för sina grannar. Skall bjuda in henne på middag nån kväll när jag är frisk.

Jag skall blanda lite juice och sen bädda ner mig i soffan, så får vi se hur länge jag orkar hålla mig vaken.
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om chat, root, snowman, blomstertösen, mimmsen, mrq, kontakt, kund, sjuk, willys, katt, middag, vettikett och annat intressant

Frukost at Veras

Morsan ringde och väckte mig vid halv tio ungefär, såg att jag hade fått ett SMS och svarade på det. En kvart senare står Sandor utanför dörren med nybakat bröd och kväkte nåt om det fanns kaffe klart (vilket är en självklarhet). Trevligt med sällskap... har känt mig isolerad här hemma.

Jag vet fortfarande inte om jag orkar jobba imorgon, ska sova en stund till nu så får jag känna efter sen under eftermiddagen. Nu har jag ätit pencillin sen i lördags kväll och borde ju i rimlighetens namn känna mig piggare, men tycker inte det är så stor skillnad =(.

Dags att snarka igen *niger*.
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om sms, kaffe, pencillin, sjuk, snarka, vettikett, frukost och annat intressant

Favoriter i repris, del II

Citat från min dagbok 2001
"Jag fick höra idag igen att jag tänker för mycket, men det ser jag som ett friskhetstecken att min hjärna fortfarande fungerar. "

Oktober 2001
"På tal om utlänningar som inte kan svenska meningsuppbyggnaden så bra, så yttrade sig just en sådan till min storebror som hade varit och tränat på gymmet:
- Spelar du också bänkpress? Du har så krulliga axlar."

December 2001
"Igår hämtade min storebror upp mig och vi åkte till Kållered och shoppade lite. Jag kom därifrån med några småsaker medans brorsan köpte två korgar fulla med saker, allt från krukor, batterier, rakapparat och en värme- och massagesits som man kan ha i bilen. Den packade han upp innan vi ens hade fått in alla påsarna i bilen, satte fast den på sätet och satte sig ner och satte andaktsfullt kontakten i uttaget, allt medans jag ordnade med påsarna där bak och försökte få en nyfiken hund att lugna ner sig och sätta sig.

Rätt som det är hörs ett "poooff" från framsätet och en rökslinga stiger mot taket och där sitter Janne med kontrollen i handen och ser perplex ut, stackarn hade inte ens fått känna av massagen eller värme i häcken innan den gick sönder. Den lämnade han såklart tillbaka igen och köpte ett schackspel i glas i stället och frågade tjejen i kassan om den också ryker eller om den är säkrare ;) "

December 2001
"... när tåget så äntligen behagade att anlända på spår 6, så blev det folkrusning. Plötsligt kom jag att tänka på tjurarna i Pamplona, sen Sound of Music och de gröna backarna när ett par sprang emot varandra med öppna armar. "

Mars 2002
"Imorse runt sju ringde min telefon, yrvaken gick jag upp och svarade i den trådlösa som låg i vardagsrummet. Det var Morrongänget som ringde och ville förhöra sig angående skvallret jag hade mailat dom om. Detta sändes sen live och jag lät... inte som mig själv *hehe*. Skvallret var följande:

För några år sen berättade en kompis att han hade sett en TV-kändis på en fest, iklädd koppel och latexdräkt där hans vita skinkor lös... Hasse Aro hade denna utstyrsel, men det verkade inte som nyheten gick hem hos Gänget. Nån minut efter sändningen gick i radion så fick jag ett SMS från Anna där hon sa att hon hade hört mig på radion... se, kändis *skrattar*."
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om citat, dagbok, hjärna, kållered, eluttag, bilvärme, schack, tåg, tjur, pamplona, sound of music, telefon, morrongänget, radio, hasse aro, latex, kändis, vettikett och annat intressant

Favoriter i repris

Man hinner inte mer än börja blogga förrän kompisar kommer med önskemål om vad dom vill läsa: Ursäkta mig, det är inte önsketimmen det här! Men jag är ju den jag är, så här kommer dom - några favoriter från dagböcker:

År 2000
"Jag tog spårvagnen in till stan i lördags för att se filmen, och man brukar ju titta på folk. Jag undrar varför alla som går på har en undanglidande blick, liksom tittar över eller genom folk och sen kastar sig ner på ett ledigt
säte och råstirrar rakt fram eller blint ut genom fönstret. Man kan ju tro att dom är folkskygga eller något. Inte för det, jag står ju inte och glor på folk när jag går på vagnen men jag är ju inte rädd att möta någons blick vilket många är. Dom är "kaxigare" när dom väl sitter på en plats, för DÅ kan dom möta folks blickar när nya går på. Intressant fenomen det där, och ja, jag gillar att titta på folk *skratt*.

När jag skulle ta 2:an hem sen på kvällen så satte jag mig bakom en äldre dam och hennes man. Väldigt fint klädda och satt och höll varandras händer så gulligt, jag stoppade ner kvittot och växelpengarna och tittar upp på kvinnans frisyr. Vitt, lite lockigt och som påminde om... en fruktskål. Jo, faktiskt, platt mitt på huvudet och så var det friserat runt om så det stod upp som skålkanterna. Undrar om frukten skulle ligga kvar om jag lade dit några äpplen eller så... hmmm. Det hade dom säkert med tanke på hårsprayen hon hade använt flitigt.

Hår ja, det fick mig att tänka på syrran och lillbrorsan. Vi tog en hamburgare innan filmen började och Henkan berättade att på bussen så hade det gått på flera killar i hans ålder (runt 22-23). Två av dessa hade satt sig på sätena framför dom och dom hade haft så mycket gelé och vax så det låg klistrat mot huvudena och det glänste fint i skenet av tak- och utebelysning. Syrran hade ätit ett äpple på motorvägen in mot Göteborg och en bit skal hade fastnat mellan tänderna, som hon lite försynt försökte få loss med en nagel, när brorsan påpekade att hon kunde ställa sig upp och spegla sig i killens hår så hon såg vart skalet var. Vilken syn det hade varit om killen plötsligt hade vänt sig om och sett syrran där med ett brett flin och en grön eller röd bit av äppelskal mellan framtänderna till exempel *garvar av tanken*."

Januari 2001
"En sak jag inte gillar med IKEA när det är mycket folk är följande: Om man går i en gång och vill stanna och titta på något ska man väl inte stanna mitt i vägen och stirra som ett fån? Jag kanske har missuppfattat hela grejen med det där, men jag trodde att man gick åt sidan och tittade närmare på saken och låter samtidigt folk komma förbi. Eller också kanske dom tror att dom är på en konstutställning där man allt som oftast står en bit ifrån för att få ett helhetsintryck? "

Mars 2001
"Imorgon ska jag möta min syrra på Backaplan och kolla på sängar (igen) och på ett soffbord som hon fastnade för när vi kollade runt i onsdags. Då kollade vi runt på olika ställen på sängar för vi ska köpa nya båda två och när vi kom till Sängjätten på eftermiddagen, båda två jättetrötta och hade ont i fötterna, så lade vi oss i den ena sängen efter den andra för att testa dom. När systrarna O träffas och är på det humöret vi var på då så går ingen säker. För att nämna något så hade jag och Jessica lagt oss i varsin säng när en försäljare dök upp - en sån där typ som tyckte han var världens snyggaste... nog såg han bra ut men han var för medveten om det - och sa till syrran:
- Du borde ligga i en medelmjuk säng, inte en fast, och pekade helt sonika på madrassen bredvid min. Och när hon hade lagt sig bredvid mig och han hade försvunnit igen så vände hon sig till mig och väste:
- Hur fan ser dom om man ska ligga i en mjuk, medium eller fast säng??
- Jo ser du, det ser dom på brösten. Om dom flyter ut okey så är madrassen bra.
När vi så kom till Sängarnas Säng - Royal Eden Continental - så började vi båda två stöna högt när vi lade oss ner. Den var gudomlig - med pris därefter - och båda två i mun på varandra:
- Åh, herregud... det här är bättre än sex! Och lite på avstånd så såg jag ett par stirra på oss som fan och trodde väl att vi var ihop eller nåt.
Syrran skulle kolla på prislappen och så gick det förbi en försäljare när hon öppnade munnen och sa:
- Men det här är ju en 'fast' säng står det ju här, menar dom jävlarna att jag är fet då eller?!
Jag började ju självklart skratta och försäljaren nästan stannade med båda benen i luften men sen började han flina också. Och när han kom tillbaka igen så frågade vi honom om sängen och den var delad, halva medium och andra halvan var fast.
Just den sängen var ju så underbart skön att vi helst hade velat tillbringa resten av våra liv där. Men vi kom på att det blir problem med mat och toalettbesök, men jag satte igång:
- Jo, men vi ser till att ha betjänter så kan vi ligga här som paschor och ropa "bäckeeeeen... bääääckeeeen", när vi känner behov.
Visst går allt att lösa?"

Juni 2001
"Jag var ute på en promenad tidigare idag och skulle gå till bankomaten vid Bolaget. Nu är det så att jag bor mer eller mindre granne med detta etablissemang och varje vardag har jag A-lagare utanför huset. Här kan dom sitta på gräsmattan, vid trappuppgångar eller liknande i huset mitt emot, och när deras ädla drycker sinat så behöver de inte gå långt för att fylla på förråden.
Bankomaten var nedsölad av billigt rödvin och jag hoppade förskräckt till en figur dök upp bredvid mig med en skitig jeansjacka i handen. Han flinade till och visade ett tandlöst leende.
- Förlåt tjejen, men jag snubblade förrut, var allt han sluddrade fram och började veva hysteriskt med jackan över knapparna, displayen och på väggen framför bankomaten. Väldigt schangtilt i och för sig men nu smetade han ut det ännu mer. Jag tackade honom ändå och gick till Konsum... tur att dom tar kort.

En annan händelse är när jag och Nina för ett tag sedan gick till kinan här på torget för att äta lunch. Vi hade väl mer eller mindre ätit klart när jag kände att någon lade handen på mitt hår. Jag vred på huvudet och ser bara två knapphål föreställande ögon och ett leende med tänder som fick mig att tänka på smörblommor i en snöstorm.
För att komma bort från honom vände jag mig så att han var tvungen att resa sig upp mer. Där stod han bara och svajade tills jag frågade vad han ville.
- Ja, vi är... vi är intresserade!
- Va?
- Vi är intresserade, jag och min polare, sa han och nickade åt killen vid ett bord bakom mig.
- Säger du det? Det är inte vi, så du kan gå och sätta dig igen. Efter lite mummel så gick han till bordet som stod bakom mig.
Självklart trodde vi att han hade fattat galoppen, men när han kom tillbaka efter att ha besökt "bekvämligheterna" hörde vi den där rösten igen:
- Vi är fortfarande intresserade...
- Det är ingen idé! Gå och sätt dig och lämna oss ifred nu. Jag är förvånad att vi kunde hålla oss allvarliga när han i nästa sekund stoppar händerna i byxfickorna, som att framhäva sin ädlaste kroppsdel, och rulla med höfterna i värsta lambada- eller Ricky Martin-stuk!
- Men vi kan ge er vad ni vill ha...
- Vi har redan killar!
- Så ni har redan allt ni behöver då?
- Japp, det har vi, så gå nu... "

Så... blir en paus innan mer referat kommer från mina dagböcker =).
Nu ska jag lägga mig och sova, ögonen går i kors och jag har feberfrossa igen =(
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om blogga, önskemål, dagbok, spårvagn, fenomen, göteborg, ikea, konstutställning, backaplan, säng, sängjätten, bäcken, systembolaget, a-lagare, alkoholister, konsum, kinamat, vettikett och annat intressant

Kundrelationer

Min kund ringde precis och kollade hur jag mår och jag ska ringa honom imorgon eftermiddag. Jag orkar faktiskt inte vara hemma så mycket längre egentligen, men det är absolut inte bra om jag rusar tillbaka för tidigt heller. Så som jag mår nu så skulle jag väl egentligen inte börja jobba förrän på måndag... jag siktar på fredag.

Det här är inte bra - jag sitter och tänker på saker som måste göras (både hos kunden och företagsbiten här hemma) istället för att tänka på att bli frisk. Lasse kommer slå till mig över skallen när han läser det här *hukar mig*.
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om kund, sjuk, egen firma, vettikett och annat intressant

TDL?

Inatt satt jag upp och sov, mitt högra öra värkte så jag inte visste vart jag skulle ta vägen, men jag märkte att örat var känsligt för vilket läge jag hade huvudet. Tog alla 6 kuddarna och pallade upp ordentligt mot sänggaveln, tog båda täckena på mig (frös så jag skakade) och kunde äntligen slappna av. Trodde jag. Mina två katter [ras: Norsk skogkatt] Chess (kallad Gubben) och Gaston började jaga varandra. Gaston som är den tyngre av dom, och som utan problem skulle få vågnålen att stanna på tio kilo, landade rätt på mina ben. Inte direkt uppskattat av mig i det läget, men dom lugnade ner sig igen efter ett tag.

The Devilish Lady - mitt nickname på nätet, väl inarbetat på vissa chattar genom åren. Jag fick ett mail från en kille för ett tag sen som jag chattade med 1996 senast, det var en glad överraskning! BiP och Root är två ställen som jag saknar... man skulle kanske försöka få igång dom igen =).

Jag har mitt skrivbord ståendes i vardagsrummet, mot fönstret, så jag kan se ut på gatan. Längre ner på densamme står ett stort lövträd som jag tittar på varje dag nu. Ena halvan av trädkronan är grön, andra är grön på några ställen men annars översållad av höstens typiska färger. Jag älskar alla årstider, för alla har ju sin tjusning, åtminstone på vackra dagar som den här. Farsan målar i olja och han undrade om jag ville börja med det, ta över hans staffli och annat som hör till. Skulle vilja ha en tavla med höstens färger på... =) Alla i familjen är konstnärliga på nåt sätt: Målar olje- och akvarelltavlor, tecknar, 3D-grafik, handarbete, och skriver.

Personligen broderar jag mest, men det har legat i träda nu, en anledning är då att jag är sängliggandes för tillfället, men även att det har varit mycket jobb. Jag har eget företag och har en fast kund på halvtid, men det är en ett heltidsjobb att ragga nya kunder också. Min farsa och storebror har ett företag ihop och vi skall ses nästa vecka antagligen för att sätta ihop ett utskick. Om det är något jag älskar att göra så är det att sammanställa trycksaker.

Den passionen uppstod när jag för flera år sen satte ihop några nummer av Red Hot Rock Magazine, men det skar sig med ägaren som trodde att det var okej att jag jobbade konstant nära 2 dygn utan sömn eller mat bara för få tidningen klar. Det hade hjälpt en hel del om jag hade haft allt material innan jag började. Planera var inte hans starka sida tyvärr... hade jag haft en tidning så hade jag sett till att ha ett eller två nummer klara - man trycker januarinumret men har redan februari och mars klara, och man sätter igång och jobbar på aprilnumret, då är det ju faktiskt okej tidsmässigt OM det skulle strula sig nånstans på vägen. Jag försökte få honom att förstå det här, men en självupptagen amerikan går inte att diskutera med.

Jag fick nog när min syster kom hit, vi skulle bli hämtade för att fira midsommar med ett gäng kompisar, och hon frågade i lugn, vanlig ton: "Do you have much left to do? They're coming in about 30 minutes to pick us up." Mr R. blev gösur (trots att jag redan påpekat detta för honom, så det var ingen överraskning). Syrran försvann ut i köket för att fixa kaffe och packa maten vi skulle ha med. Då säger Mr R: "We work a whole lot better when she's not here!" Jag bara tittade på honom och jobbade på, jag ville bara bli klar och få ut honom genom dörren, ville fira midsommar med att snapsa, äta sill, se på de andra ramla omkull när dom ska vråla "... små grodorna är lustiga att seeee...", men är för fulla för att hålla balansen där de skuttar fram på gräsmattan.

Mr R. gick mig bara mer och mer på nerverna för han kunde inte sitta still och jag märkte nog att han värkte på något... Jag satt och meckade på när syrran kom in och frågade mig direkt hur det gick. Då blev R. helt rabiat och började skälla på henne och körde sen upp nyllet intill mitt och sa: "Didn't you say before: 'We work much better when she's not here'". Syrran och jag behövde inte ens titta på varandra för vi vet mycket väl var vi står - vi är bästa vänner och är alltid ärliga mot varandra. Han försökte så split mellan oss så att hon skulle gå och jag skulle fortsätta jobba. Men tji!

Det blev ett jävla liv här, men han fattade att han inte kom någonstans, och till slut så försvann han, och jag har inte sett honom sen dess. Något han drog upp hela tiden var att han var utbildad advokat i USA, men vad gjorde han då här i Sverige - malde i en radiokanal och skulle ha en rocktidning. Man har allvarliga funderingar ibland på hur folk är funtade, har dom inga bromsklossar alls? Jag blev än mer förbannad efteråt när jag fick höra att han hade skjutit upp tryckandet av tidningen i en vecka utan problem. Skulder har han högt och lågt också... vilket inte förvånar mig det minsta för han ville att alla skulle ställa upp för honom på hans villkor - som inte kunde ändras. Nåja, det var då det, men man lär sig helt klart att sålla bland dem som vill ha jobb gjorda.

Återkommer med all sannolikhet senare =)
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om öra, norsk skogkatt, chess, gaston, the devilish lady, tdl, veronica, vettikett, chat, bip, root, höst, måla, olja, akvarell, teckna, 3d, handarbete, skriver, broderi, företag, trycksaker, red hot rock magazine och annat intressant

Från dagbok till blogg

Efter att ha ramlat över en blogg här på blogger.com så blev jag inspirerad. Efter flera års skrivande av "dagbok" på nätet, så är jag numera en bloggare. Får hoppas detta håller i sig bara ;)
Idag har jag vinglat iväg till Apoteket, med 38,7 graders feber (och tillhörande yrsel, konstant trötthet), för att hämta min medicin. Jag satt på Axessakuten i lördags mellan 18.41 - 23.45 ca. Mycket får man se helt klart. En kille låg på en av sofforna med kudde under huvudet, och jag var riktigt sugen på att ta de tre stegen rakt föröver och sno åt mig den. Bredvid mig, på den soffan jag satt på, låg en tjej med ansiktet nertryckt i tyget och glasögonen hade skjutits åt sidan. Min första tanke var: "Fan vad äckligt." Det är det ju om ni tänker på det - på den soffan har många svettiga rövar suttit genom åren. Om hon inte var sjuk innan hon kom in och lade sig där så borde hon i rimlighetens namn vara det efter den tuppluren, med stor risk för akut astma.

Min kompis Lasse kom förbi med en flaska cola. Han var på väg till jobbet för att hämta sin bil och sen handla lite. Han erbjöd sig att köra mig hem också och han förstår nog inte hur tacksam jag är för det!

Jag gick till sköterskan och frågade hur många det var före mig, och hon var nåt av det grinigaste jag har stött på. Hon stönade till (antagligen på grund av att frågan har dykt upp femtioelva gånger under hennes pass), bläddrade i pappren. "Fjorton stycken, så det blir allt några timmar till." Hon såg nästan skadeglad ut.

Det var min tur att stöna till och jag gick och satte mig igen, feberfrossan började tillta ordentligt, halsen värkte bara mer och mer, och så dyker då Lasse upp med en Ipren, en historietidning (en gudagåva till den historiegalna), och två ostsmörgåsar också, fick i mig den ena. Magen slutade vråla i alla fall, och efter att ha levt på soppa sen i onsdags så var det inte underligt att magen höll en serenad som ekade genom Axessakutens vänthall.

När jag äntligen blev uppropad och visad in i rum nummer 3, så blev det en lång väntan även där. Lasse följde med in och pratade på om allt möjligt, och jag gick omkring, sippade lite cola... allt för att jag inte skulle somna om jag satt för länge på britsen. En kvinnlig läkare kom in och jag fick prognosen halsfluss. Pencillin och hostmedicin, samt sjukskrivning denna veckan.

Jag har inte mycket till röst, den går upp och ner i tongångarna, likt en finnig tonårings som är i målbrottets våndor. Alla bara skrattar när dom hör mig, och när jag var på Apoteket skulle jag fråga nåt angående nässprayarna, stod en liten kille, på fyra-fem år, bredvid mig med sin mamma. När jag öppnade munnen så blev hans ögon stora: "Mamma... mamma!" *Ryck, ryck i hennes byxor* "Mamma, hon pratar roligt!" *Pek, pek och skratt* Det tyckte jag var roligt faktiskt. Barn är så omedelbara =).

Fick precis ett samtal från mitt X som var här på lunch i onsdags - han känner sig lite krasslig, så jag hoppas att jag inte har smittat honom! Min feber bröt ut på kvällen just i onsdags... Vore ju typiskt i så fall.

Nu skall jag inta soffan för en tupplur.
................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om blog, blogg, blogger, dagbok, apoteket, axessakuten, astma, skadeglädje, halsfluss, målbrottet, vettikett och annat intressant