Tack igen =)
I lördags var jag hemma hos Sandor, hans fru och dotter på lite partaj för att fira Sandors födelsedag (som var i söndags). Det var väldigt trevligt! Träffade några jag inte sett på flera år och nya personer som tillkommit i kretsen. Mia hade fixat plockmat som var oemotståndligt gott, speciellt portionspajerna - jag måste ha receptet ;).
Eftersom jag gillar växter och trädgårdsarbete har jag i bakhuvudet haft tanken på att omskola mig till trädgårdsmästare eller dylikt, men jag pratade med en tjej på festen som är just det. Hon berättade att det är tungt för händerna med allt ogränsrensande, grävande och så vidare. Det fick mig att backa lite för jag har ju redan problem med händerna som det är... Förvisso finns det ju flera inriktningar, man kan ju bli trädgårdsarkitekt till exempel, men det är inte den biten som lockar mig. Jag får fundera lite till helt enkelt, kanske återgår jag till min arkeolog/egyptolog-dröm.
Kniiip!
Igår var jag på avslappningskurs. Parkerade cykeln utanför lokalen och när jag kom in satte jag mig i en stol och såg folk komma in och ta plats. Stolarna var placerade i en stor cirkel och i dess mitt på golvet hade kursledaren placerat fyra små värmeljus och två ljusstakar. Hon presenterade sig för oss nya tillkomna, pratade om olika metoder och vi skulle sedan göra en övning.
Under övningen som kallas Silvametoden, skulle man först spänna delar av kroppen för att sedan slappna av. När kroppen var lugnare var det dags att visualisera en nedåtgående trappa eller en hiss och för varje våning siffrorna 10 till 1 och sedan kliva ut på källarplan. Där nere skulle man se först en blå tavelram i vilken man skulle fylla negativa saker, sånt som stressar en och så vidare, för att sedan kasta bort den, sudda ut eller bränna upp den. Efter detta skulle man till vänster se en vit ram där positiva saker skulle in.
Jag spände först fötterna i någon minut, slappnade av i dom, sedan vaderna, låren, och baken, vilket fick flera stolar i rummet att knarra högt. Efter mage och axlar (vilket gjorde helvetiskt ont i mina som värkte infernaliskt) skulle vi börja stiga ner i trappan, eller ta hissen. Jag kom till våning 8.
Antagligen andades jag för koncentrerat att detta utlöstes, eller också för att det var så många [16] i rummet... Jag har ingen aning, men roligt var det inte, för trots önskan att bara springa ut och ställa mig på gatan i ösregnet, så ville jag inte störa de andra närvarande som var helt inne i avslappningen. Jag andades i "fyrkant", tänkte på något annat, fokuserade på en av ljuslågorna, tittade på några torra tavlor... Att det skulle släppa och kännas bättre efter en stund - vilket jag får höra från läkare och andra - stämmer inte. Det håller sig på samma nivå eller eskalerar.
När övningen var slut skulle vi prata lite, men jag hade svårt att koncentrera mig. När hon sa hej då sprang jag iväg till gästboken för att skriva mitt namn (för att dom skulle veta hur många som var där och vilka) och sen ut. Cykelturen hem var riktigt skön, men jag fick ta det lugnt eftersom jag var yr.
En snuskig meny
Syrran skickade ett SMS från jobbet och självklart måste jag dela med mig till er. Blir ni inte lite sugna?

Gubben ser ut som om han har kinderna fulla, men jag vet inte om jag vill veta av vad ;).
.................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om dator, party, fest, födelsedag, paj, växter, trädgård, trädgårdsmästare, ogräs, trädgårdsarkitekt, arkeolog, egyptolog, avslappningskurs, avslappning, cykel, värmeljus, metod, övning, silvametoden, lanefeldt, knip, panikångest, ångest, andas i fyrkant, gästbok, pizzeria, bild, vettikett och annat intressant

1 kommentarer:
Han levererar säkert sina pizzor med en "Honda Fitta".
Skicka en kommentar