Kontrakt, julplaner och påstötning

Humöret är på topp. Igår kväll blev Miikka vinnaren vid en budgivning på ett radhus han tittade på i förrigår, han gjorde processen kort och krossade knäskålarna på den som hade lagt ett bud genom att höja med 100.000 direkt. Stället är idealiskt med tanke på smidigheten i vardagen med sin son, ytan och så vidare.

Vid 11.00 hämtade han upp mig för en biltur till Partille för underskrift av köpekontrakt. Det går fort att åka den biten och en bra träning för min del, plus att jag tar varje tillfälle till att umgås med honom =). Efter det åkte vi till mig igen och han gjorde en jättegod Pasta Carbonara.

Den 23 kommer jag fira jul med familjen, men med Miikka på julafton. Oh, denna lycka *slår ihop händerna av hänförelse med tillhörande drömsk blick*.

Jag tog en snabbrunda på Willy:s tidigare ikväll för att inhandla lite ingredienser till en morotskaka som Jessica skall ha med sig till jobbet imorgon. Klackarna på mina stövlar hördes väl i gångarna i ett snabbt staccato när jag bara greppade vad jag skulle ha. Jag tog dock en liten paus bland juicen för att se över sortimentet.

Några meter bort står en man, runt 40 år, som tittade på andra drycker. Han ställde sig närmare och närmare allt eftersom han tittade på varorna. Gången är ganska bred så utan problem hade han kunnat passera mig för att stå på min andra sida, men inte. Ett sådant här beteende gör att jag idogt står kvar - axel mot axel försökte han få mig att flytta kroppshyddan åt vänster. Inom mig flinade jag bara åt situationen och tänkte i mitt stilla sinne:
"Jag måste se vart det här barkar hän..."

Rätt som det är hör jag en harkling lite diskret, som om han artigt försöker påkalla min uppmärksamhet. Jag ignorerar den och låtsas titta väldigt intresserat på de olika juicepaketen framför mig. Ännu en harkling hörs och jag tittar upp mot honom och ser honom torka sig om munnen med ögonen på min byst, sedan på min mun.
"Ursäkta mig... skulle jag kunna få, eh, passera?" sade han med en något pipig röst.
"Passera?" Jag ser mig menande omkring.
"Ja... passera. Du har förtrollat mig, redan när du passerade på gatan... jag var tvungen att försöka ta kontakt." Han gav min byst en blick till innan han tog ett steg tillbaka och klädde av mig med blicken.

Plötsligt förstod jag vad han ville passera var. Han trodde antagligen att han i sin tur hade lyckats förtrolla mig, tills han såg min äcklade min. Tyvärr lyckades idioten snabbt försvinna innan jag hann säga några väl valda ord och köra klacken i någon kroppsdel.

Ska man behöva ha med sig någon när man går och handlar på det stället? Funderar på om jag skall börja gå kutryggig och i bylsiga polotröjor...
.................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, bostadsrätt, radhus, kontrakt, partille, julafton, julfirande, familj, morotskaka, pasta carbonara, polotröja, trakasserad, vettikett, willys, shopping och annat intressant