18 december, 2008

Kontrakt, julplaner och påstötning

Humöret är på topp. Igår kväll blev Miikka vinnaren vid en budgivning på ett radhus han tittade på i förrigår, han gjorde processen kort och krossade knäskålarna på den som hade lagt ett bud genom att höja med 100.000 direkt. Stället är idealiskt med tanke på smidigheten i vardagen med sin son, ytan och så vidare.

Vid 11.00 hämtade han upp mig för en biltur till Partille för underskrift av köpekontrakt. Det går fort att åka den biten och en bra träning för min del, plus att jag tar varje tillfälle till att umgås med honom =). Efter det åkte vi till mig igen och han gjorde en jättegod Pasta Carbonara.

Den 23 kommer jag fira jul med familjen, men med Miikka på julafton. Oh, denna lycka *slår ihop händerna av hänförelse med tillhörande drömsk blick*.

Jag tog en snabbrunda på Willy:s tidigare ikväll för att inhandla lite ingredienser till en morotskaka som Jessica skall ha med sig till jobbet imorgon. Klackarna på mina stövlar hördes väl i gångarna i ett snabbt staccato när jag bara greppade vad jag skulle ha. Jag tog dock en liten paus bland juicen för att se över sortimentet.

Några meter bort står en man, runt 40 år, som tittade på andra drycker. Han ställde sig närmare och närmare allt eftersom han tittade på varorna. Gången är ganska bred så utan problem hade han kunnat passera mig för att stå på min andra sida, men inte. Ett sådant här beteende gör att jag idogt står kvar - axel mot axel försökte han få mig att flytta kroppshyddan åt vänster. Inom mig flinade jag bara åt situationen och tänkte i mitt stilla sinne:
"Jag måste se vart det här barkar hän..."

Rätt som det är hör jag en harkling lite diskret, som om han artigt försöker påkalla min uppmärksamhet. Jag ignorerar den och låtsas titta väldigt intresserat på de olika juicepaketen framför mig. Ännu en harkling hörs och jag tittar upp mot honom och ser honom torka sig om munnen med ögonen på min byst, sedan på min mun.
"Ursäkta mig... skulle jag kunna få, eh, passera?" sade han med en något pipig röst.
"Passera?" Jag ser mig menande omkring.
"Ja... passera. Du har förtrollat mig, redan när du passerade på gatan... jag var tvungen att försöka ta kontakt." Han gav min byst en blick till innan han tog ett steg tillbaka och klädde av mig med blicken.

Plötsligt förstod jag vad han ville passera var. Han trodde antagligen att han i sin tur hade lyckats förtrolla mig, tills han såg min äcklade min. Tyvärr lyckades idioten snabbt försvinna innan jag hann säga några väl valda ord och köra klacken i någon kroppsdel.

Ska man behöva ha med sig någon när man går och handlar på det stället? Funderar på om jag skall börja gå kutryggig och i bylsiga polotröjor...
.................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , och annat intressant

14 december, 2008

God Jul, Nina!

Konsten att överraska
Att göra någon annan glad är alltid en fantastisk känsla, och om personen är någon man tycker om är det desto roligare. I några veckors tid har jag och syrran funderat på att överraska Nina med en tidig julklapp.

Jag frågade henne om hon och familjen kunde komma hit som idag, men detta "råkade" då sammanfalla med att hennes man skulle hjälpa Jessica. Kent lämnade frugan och sönerna hos mig i förmiddags och vi åt lunch, pepparkakor, Linus hjälpte mig hämta upp tvätten, vi la pussel och lite annat. Jag föreslog att jag kunde följa med dem hem på kaffe vilket både Nina och Linus jublade över.

Så när Kent kom för att hämta oss var Jessica kvar i deras lägenhet, allt var nedsläckt förutom några julstjärnor, något som Nina visst reflekterade över eftersom dessa aldrig brukar vara tända när dom inte är hemma. Hon blev jätteglad och blev nog lite chockad när hon såg vad som hade hänt =).

Nina hade bara en liten sekretär att sitta vid med sin dator och sina papper och efter att jag hade fått i ordning här hemma, så tänkte jag och syrran att hon skulle behöva något liknande. De har en stor Expedit-hylla också som Kent nu satt ut som en rumsavdelare, syrran köpte en bordsskiva och ben samt en hylla ovanför, så nu har hon sitt eget krypin =). Till Linus köpte hon ett litet Lack-bord med en grön stol till som han kan sitta och rita vid - något han gick in för nästan direkt och han satt faktiskt still en stund!

Hon lägger kanske ut bilder på hur det blev på sin blogg, så håll gärna koll där om ni är nyfikna =). [timmerbacka.blogspot.com]

God Jul, Nina! =)) *Kram och puss*

En uppmaning
Miikka, skynda dig hit imorgon =).
.................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , och annat intressant

12 december, 2008

På darrande ben och Varning utfärdas!

Tar en paus i mitt städande innan jag skall damma av min stora hylla, märke IKEA, namn Expedit. Fick ett mail från en kompis i Norrland som tycker att jag inte sköter mitt bloggåtagande fullt ut, det vill säga, jag skriver inte tillräckligt ofta. Det är nog så, men jag har varit upptagen ;).

På darrande ben
Miikka har varit här en del (men inte tillräckligt), just nu är han, sonen och några till i Hemsedal, Norge, för att åka skidor och kommer hem sent på söndag.

Jag passade hunden Isak förra veckan (tisdag-onsdag, fredag-söndag). På fredagen hade jag följt med Miikka till Backaplan och in på Stadium. Jag mådde inte så bra där inne men stod ut, gick och höll mig i hyllor och annan inredning för att kunna stå upprätt när världen snurrade omkring mig. Som tur är så är han inte den veliga typen utan kör snabba beslut så vi var inte där så värst länge.

Vi åt lunch på Burger King, sen en snabb runda in på Wettergrens innan vi åkte hem till mig. Sofia lämnade Isak vid 13.00 och det var full fart på vovven direkt, han är så lätt att ha att göra med =). Miikka kom tillbaka på kvällen och när han skulle åka tänkte jag ta med Isak ut på promenad och följa Mannen till bilen. Antagligen hade dagen varit för intensiv för mig för jag mådde jättekonstigt och hade nog ramlat omkull om inte han hade hållt mig. Jag satt på soffan några minuter och var envis med att jag visst kunde gå ut (trots att han erbjöd sig att gå ut med Isak åt mig).

Sagt och gjort, på med kläder och ut. Jag kände att benen skakade lite på vägen ner för trapporna och ut genom porten. Jag fick ta ett tag i Miikkas arm för att inte ramla omkull och när vi kom till husgaveln tog det stopp... det var som att ha kokt spaghetti som ben, ingen styrsel alls, så jag satte mig vid porten lite innan vi gick tillbaka och in i svalen. Han gick upp med hunden och kom sen ner för att hämta mig... tur att han har muskler för det kändes som om han fick ta hela min vikt *haha*. Jag dök ner i sängen och hade inte kunnat göra annat, jag mådde inte alls bra, låg där och skakade en lång stund innan jag föll i orolig sömn.

Varning utfärdas!
Jag är fruktansvärt trött och irriterad på mitt hälsotillstånd, det känns som ett moment 22. Alla omkring mig förstår inte hur jag mår utan kommer med kommentarer att jag skall skärpa mig, som om det vore så enkelt. Hjärnan spelar mig spratt genom att varna mig för farliga situtaioner - som att åka spårvagn, buss, gå i affärer och på andra platser. Allt det här är jobbigt för en som vanligtvis är väldigt utåtriktad, älskar att resa (vare sig det är i stan eller på långresor) och träffa folk, och så vidare. I dagsläget är jag mer i ett fängelse för att jag känner mig tryggast hemma.
.................................................................................
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , och annat intressant